Kevättä ilmassa! - Vår i luften!

Kävin tänään Apteekissa ostamassa puutiaisia torjuvan kaulanauhan Bellalle. Maanantaiaamuna löytyi nimittäin vuoden ensimmäinen ötökkä koiran turkista! Onneksi pystyn ne itse ottamaan pois, vaikka en toimenpiteestä pidäkään. Mies on paljon arempi tällaisissa asioissa, ei ole tottunut niihin samalla tavalla. Meillä oli koira lapsena ollessani ja sen turkkia puhdistelin ahkerasti.

Lumikelloja on pihat täynnä ja krookukset kukkivat auringon suojaamilla paikoilla. Minun puutarhani on vuosien varrella muuttunut aina vain varjoisammaksi, koska sekä naapurin että kunnan tonttien puut ovat kasvaneet ja tuuheuttaneet ympäristön. Haluaisin kasvihuoneen, mutta paikka on hakusalla juuri varjoisuuden takia.

Muumimukeistani ei kannata ottaa kuvaa, koska niitä on vain neljä kaapissani tähän mennessä ja kaikki aivan tavallisia. Tarkoitus on kuitenkin kasvattaa varastoa pikkuhiljaa. Yksi Niiskuneiti on lähdössä Serkkutytölle 18-vuotislahjaksi.

Neulerintamalta sen verran, että herkullisen värisestä langastani on syntymässä huiveja. Samalla sunnittelen kesätoppia. Hopealankajakustani jäi niin paljon lankaa, että saisin siitä kivan topin jakun alle samanlaisilla koristereunoilla.

Åkte iväg i morse och köpte fästinghalsband till Bella, som redan fått sin första fästing för i år. Som tur är kan jag ta bort dessa äckliga små varelser själv, Pappamannen är inte alls lika van vid det. Som barn hade vi en hund full med fästingar på sommaren och jag rensade pälsen rätt regelbundet. Blev rätt så härdad...

Det finns snödroppar överallt i trädgården och även krokusarna slår ut i soliga skyddade ställen. Jag skulle så gärna vilja ha ett växthus på tomten, men tyvärr har trädgården blivit så skuggig så det finns knappt plats idag. Grannens stora träd har blivit ännu större och han verkar inte alls vara intresserad av att fälla några. Även allmänningens träd blir större för varje år.

Muminmuggarna är ingenting att visa, de är bara fyra stycken av klassisk modell. Meningen är ändock att föröka samlingen så småningom. En Niiskuneiti är förresten reserverad som 18-årspresent till Kusinen.

Håller på att sticka enkla schalar av den läckra jättenystan. Och samtidigt funderar jag på att virka en sommartopp till silvergarnjackan. Det blev så mycket garn över att jag skulle kunna gott och väl göra en topp med likadana silver-päls -kanter som jackan har.